Vad har stadsflytten i Kiruna kostat? Prislapp och vem som betalar

Stadsomvandlingen i Kiruna är ett av Sveriges mest unika och omfattande samhällsprojekt någonsin. Eftersom den expanderande järnmalmsgruvan underminerar stora delar av den gamla stadskärnan tvingas en hel stad flytta tre kilometer österut. Men en operation av den här storleksordningen har en svindlande prislapp, och frågan om vad notan har landat på hittills - och hur kostnaderna fördelas mellan aktörerna - är ständigt aktuell.

Vem betalar för stadsflytten och hur ser fördelningen ut?

Huvudregeln för stadsomvandlingen är fastlagd i svensk lag: den som orsakar skadan ska också betala. Eftersom det är det statligt ägda gruvbolaget LKAB som bryter malmen och därmed orsakar markdeformationerna, bär bolaget det absoluta merparten av det ekonomiska ansvaret.

En rimlig uppskattning av kostnadsfördelningen baserat på historiska utbetalningar och avtal visar att LKAB står för omkring 85 till 90 procent av de direkta kostnaderna för ersättningsbyggnader, fastigheter och samhällsfunktioner. Resterande del delas upp mellan statliga aktörer (cirka 5 till 10 procent), såsom Trafikverket som bekostar omläggning av stora infrastrukturstråk som järnvägar och vägar, samt Kiruna kommun (cirka 5 procent) som investerar egna medel i vissa publika anläggningar och kommunal service.

Summor och kostnader hittills

Det är en komplex process att summera exakt vad allt kostat, men flera tunga summor finns dokumenterade i avtal och bolagsrapporter:

• LKAB:s totala ramar och historiska utbetalningar: Sedan starten har LKAB betalat ut och reserverat tiotals miljarder. Bara i rena ersättningar till Kiruna kommun har bolaget betalat ut cirka 5 miljarder kronor, plus ersättningsfastigheter värderade till omkring 2,5 miljarder kronor. Dessutom har nya jätteavtal slutits, däribland ett krispaket på 1,8 miljarder kronor för att hantera kommunens ökade kostnader och marknadsläget.

• LKAB:s samlade avsatta medel: För både Kiruna och Malmberget tillsammans har LKAB historiskt avsatt över 50 miljarder kronor i ramar för samhällsomvandlingarna, där Kirunas flytt utgör den absolut största andelen.

• Statliga och kommunala insatser: Statliga investeringar i infrastruktur (exempelvis nya Europavägar och omlagd järnväg) uppskattas till flera miljarder kronor. Kommunen har å sin sida fått ta stora lån för att finansiera exempelvis det nya omtalade badhuset (som enbart det dragit iväg mot en miljard kronor) och andra prestigebyggen som inte täckts helt av LKAB:s schablonersättningar.

En osäker slutnota

Om man lägger samman de summor som hittills redovisats av LKAB rör det sig om närmare 10-15 miljarder kronor enbart i faktiska investeringar och utbetalningar för Kirunas stadsdelar sedan projektets början.

Den totala slutnotan är dock omgärdad av stor osäkerhet. Eftersom omvandlingen pågår en lång bit in i framtiden till följd av nya gruvprognoser, och eftersom kostnader för indirekta samhällseffekter, privatägda fastigheter som ersätts, samt framtida infrastruktur är svåra att isolera, är det omöjligt att ge en exakt slutsiffra. Klart är dock att den slutgiltiga notan när projektet stängs ner kommer att bli betydligt högre än dagens bokförda miljarder.