Norrland Ordlista
Norrländska ord har något särskilt i sig. De är inte bara sätt att prata – de bär på känslor, berättelser och en sorts lugn som bara finns norr om tät trafik och stressiga möten. Kanske är det tystnaden, snön eller kaffet på vedspisen som har format språket, men det har blivit något eget. Något som känns.
Här har vi samlat en massa norrländska ord och uttryck. Inte för att göra det akademiskt, utan för att det är kul. För att det säger något om människorna där uppe. Kanske hittar du ett uttryck du hört från din mormor. Kanske lär du dig något nytt att slänga ur dig nästa gång du pratar med någon från norr.
Oavsett om du är språkintresserad, har norrländska rötter eller bara tycker om att få skratta lite åt hur olika vi faktiskt låter i det här långa landet – välkommen in i ett språk som inte skyndar sig.
Norrländsk Ordlista
Bakanför = där bakom
Begrip = fatta
Bjärn = björnen
Blänten = proppmätt
Blö = börja blöda
Bron = altan/veranda
Bäges = käfta/gräla
Bängla = strula
Börs = plånka
Doppa = kaffebröd
Dragbana = skidlift
Euskefeurat = ur form/däppig
Fara = sticka iväg
Fische = gylfen
Fjolle = larva sig
Fjollparasoll = paraply för veklingar
Fjollträsk = huvudstan
Fördan = förrgår
Gaj = kul/glad
Glejm = glo
Gnagerhojt = bäversnaps
Gode = jävligt/mycket
Gräfta = gräva på
Hajna/Hojna = han/hon
Händran = nävarna
Hänna = den här
Hänne = här borta
He = sätta/ställa/lägga
Hojt = sprit
Hooja = fy fan/jäklar/usch
Huga = oj då
Hurven = kallrysning
Huvvaligen = usch
Ids = orkar med
Jomenvisst = javisst ja
Kaggerhänt = fumlig
Karra = godis
Kasch = påse/kasse
Kräksnöa = vräka ner snö
Kusar = småkryp
Körrgårn = kyrkogården
Lengräddad = inte den kvickaste
Lägda = åkermark
Männish = en udda filur
Mjörsken = på dåligt humör
Myggfritt = svinkallt
Nalta = en smula
Nå = några stycken
Nippon-pippon = dator
Obra = mindre bra
Ofarit = inte hunnit fara
Oslög = klantarslig
Ossit = inget alls
Paltkoma/Paltschvimmen = matkoma
Peningar = cash/pengar
Pjöller = tjat/trams
Pjuklarv = liten unge
Pumla = julkula
Pärer = potäter
Pärlporta = himlaporten
Pärsk = skit/helvete
Pärstampa = mos
Rabbe = gnida
Schjoo (inandnings-jo) = ett ja, eller bara ett ljud som betyder "japp"
Sekig = seg/trög
Skråvmål = hamburgare
Skotran = snöskoter
Skvel = lipa
Snåttra = hjortron
Sno = vända om
Snöra = slänga iväg
Snöovädran = riktig snöstorm
Sjosig = sugen på gott
Soppmärga = märg i benet
Sörsia = södersidan
Stinta = tös/jänta
Stors = tjej/kvinna
Ståkkålmsfjöl = stockholmsjävel
Svellut = för mycket av allt
Tjörblåst = rejäl blåst
Varsch = var nånstans
Vorte = blev så
Övervänt = väntat så länge att man ledsnat
Norrländska Talesätt och Uttryck
Fjöl av = håll truten/lägg ner
Henan o danan = lite här och där
Hoven droven = allt i en röra
Jag ids int = jag pallar inte
Jo, varsbakom = det kan du glömma
Just så pass = precis nog
Kåluppå kaffe = släng på en panna kaffe
Leva om = föra oväsen
Låt maten tysta mun = ät och håll käften
Men nanting = ja jävlar
Se pass = lagomt
Ska jag måsta? = måste jag verkligen?
Tjå sig = lugna ner sig
Tjöul kyle = bitande kyla
Va ä dä om? = vad vill du nu då?
Varsch har du hett den? = var har du lagt den?
Vars någerst = ungefär var?
Vi ska fara på affären = vi ska till butiken
Dialekterna från Norrland – ett språk färgat av skog, fjäll och envishet
Att säga "norrländska" som om det vore ett enda sätt att prata är ungefär som att säga att all snö är likadan. I verkligheten skiftar det rejält – hur folk pratar i norr beror helt på var de råkar bo. Från kust till fjäll, från inland till stad – varje trakt har sitt sätt att forma orden.
Det finns många olika lokala mål i norra Sverige, här är några av dem:
Kalixmål
Lulemål
Pitemål
Nybbygarmål
Nordvästerbottniska
Sydvästerbottniska
Ångermanländska
Medelpadsmål
Jämtmål
Hogdalsmål
Gävlemål
Hälsingemål
Språket förändras med landskapet. Ju längre du rör dig, desto fler skillnader hör du – både i uttal, rytm och uttryck.
Vad är det då som gör norrländska så speciellt?
Det finns några drag som många förknippar med hur man pratar i norr:
🔹 Särskilt sje-ljud
Ett av de mest typiska dragen är hur man uttalar sje-ljudet. Det ligger längre fram i munnen och kan låta ganska annorlunda jämfört med hur man säger det i andra delar av landet.
🔹 Ett lugnare tempo
Många tycker att norrländska låter långsammare – och det stämmer ofta. Talen stressar inte. Det finns en rytm som känns trygg, som om orden får ta sin tid att sjunka in. Man tänker innan man pratar.
🔹 Eget språkbruk
Ord och uttryck som “huvvaligen”, “karra” hör hemma i Norrland. Vissa av dem finns knappt någon annanstans i landet. De speglar ett liv nära naturen, och en humor som ofta är torr men pricksäker.
🔹 Stor variation trots samlingsnamnet
Begreppet “norrländska” rymmer mängder av dialekter som ibland skiljer sig ordentligt. Tänk dig skillnaden mellan pratet i Kalix och det i Jämtland – det kan låta som två olika språk.
🔹 Ett vidsträckt område med många röster
Norrländska dialekter täcker en enorm del av Sverige – ungefär 60% av hela landet. Det är inte konstigt att det hunnit uppstå en språklig mångfald som är både rik och fascinerande.
En röst från Norrland är aldrig bara ord.
Det är ett eko från gamla tider, en bit landskap inbäddat i meningar, ett språk format av mörka vintrar och långa sommarkvällar. Dialekterna i norr bär på stolthet, tålamod och en känsla som sitter kvar – långt efter att samtalet tagit slut.